Til ettertanke

Det er en himmelvid forskjell på "Du skal og du må!" og "Kom og få!"

Hvordan ville Jesus selv ha kalt på mennesker idag? Kanskje ville han sagt: "Kom og lev!" Ja, for vi er ille til å leve i vår egen verden, som ikke helt ligner den virkelige. Altså IRL. Men det er ikke vår databruk jeg vil ta opp her.
Da Jesus vandret her, innbød han mennesker på denne måten: Du som tørster, kom og drikk! Du som bærer tunge byrder, kom og la meg ta dem!
Han var altså svaret på det mennesker behøver. Enkelt og greit.

Jeg har hørt om mennesker som kjemper et helt liv mot en Gud som de har hørt krever: "Du skal ikke , du må ikke!" Og så tar de imot, om de rekker det, på dødsleiet. De går glipp av et liv i glede og fred, fordi ingen har forkynt for dem hvordan Herren virkelig er. Full av nåde og sannhet. Full av kjærlighet og tilgivelse. En som vet at vi er mennesker, og ikke krever at vi skal være noe annet enn det.

En fisk er skapt til å leve i vannet. En fugl er skapt til å fly. Det er rette elementer for dem. Vårt rette element er å leve nær til Herren. Det er naturlig for oss. Og mange kan fortelle om at å komme til Jesus var som å komme hjem. "Som når et barn kommer hjem om kvelden....osv"

Vi har hørt om David Wilkerson som ble truet med kniv av en desperat narkoman (som senere ble frelst). Han sa ikke: Hvis du dreper meg, kommer du til helvete!" Han sa noe slikt:"Jesus elsker deg. Og om du kutter meg i småbiter, vil hver bit av meg si `Jesus elsker deg`"

Det er en utrolig mangfoldig gave en sjel får som vil vende seg om til Gud. Ikke en bok med regler, men et liv med spenning, kamp og seier. Lovsang og bønnekamp. Velsignelser og prøvelser. Ikke et kjedelig liv med forsakelser og ytre perfekte fasader. Det er et liv, og ikke en livsstil.

" 17 For kom døden til å herske ved den ene på grunn av den enes fall, så skal meget mere de som får nådens og rettferdighets-gavens overvettes rikdom, leve og herske ved den ene, Jesus Kristus. 18 Altså: likesom éns fall blev til fordømmelse for alle mennesker, således blev også éns rettferdige gjerning til livsens rettferdiggjørelse for alle mennesker;" Rom 5

Det Jesus tilbyr er mer enn vi kan fatte med vårt vett. Jeg synes det er så flott: ".. nådens og rettferdighets-gavens overvettes rikdom," Sånn er det å komme til Ham

Heidi Arneson Burgén

I advent

Så står Du där Messias
och förkunnar året som Herren har valt
Jesus Kristus Konung utan like
Hosianna Davids Son
Hosianna i höjden

Du kommer till alla längtande
varsam om de svaga
Du kommer till barnen och till de unga
Du kommer till de gamla
och till de utslagna
Det sätt på vilket Du är
talar så högt
Vi hör åsneklappret
Hosianna Davids Son
Hosianna i höjden

Våra ord och tankar
får vandra till Ditt Hjärta
Du är det stora Ljuset
bortom alla andra ljus i advent
Genom att vara tillsammans med Dig
förstår vi något
Öppna våra ögon så det mänskliga
blir lite med Gudomligt
Hosianna Davids Son
Hosianna i höjden

Hvorfor, Gud.

Hvorfor ble det sånn, Gud

Hvorfor tok du min Liv hjem

Hva med de lange samtalene vi hadde, Gud

De lange samtalene i lange våkenetter hvor jeg argumenterte for at jeg ville ha Liv hos meg.

Mine argumenter var kanskje til tider ikke saklige, Gud, men heller styrt av følelser.

Vi hadde god kontakt, Gud, og jeg følte at du hørte på meg.

Vi diskuterte fram og tilbake, eller det var kanskje jeg som var uryddig i min argumentasjon, slik at de samme argumentene kom om og om igjen.

Du ga meg aldri noe direkte svar, Gud, men jeg følte at vi hadde kontakt.

Vi diskuterte fram og tilbake, Gud, eller det var kanskje jeg som gjorde det fordi jeg så gjerne ville ha Liv  hos meg.

Du valgte, Gud, å ikke høre på mine argumenter og heller flytte Liv hjem til Jesus.

Jeg aksepterer at du har det store oversikten, Gud, og jeg vet at du er den som ser de store linjene og handler ut fra det.

Likevel, Gud, Liv var det kjæreste jeg hadde og din avgjørelse gjør utrolig vondt.

Så vil jeg takke deg, Gud, for de lange samtalene vi hadde under de skiftende sinsstemningene mine.

Så, Gud, er jeg er overbevist om at Liv og jeg skal møtes igjen, og da får jeg svar på mine spørsmål om hvorfor det ble sånn.

Takk, Gud, for samtalene og at du ville høre på meg selv om du valgte din måte.
H C

Texten är på svenska på grund av författarens hemspråk:


Titta, nu kommer det människor igen. Att dom aldrig lär sig? Det är den femtonde familjen som kommer för att hyra rum här på värdshuset. Fattar dom inte att det är fullt. Vi har inte haft ett ledigt rum på värdshuset i två veckor nu. Allt beror på den där skattskrivningen som den där Qvirinius har bestämt. Det verkar som varenda människa har Betlehem som sin födelsestad. Så här mycket folk har det ju aldrig varit i vår stad någon gång tidigare. Och alla vill bo på vårt värdshus.

Den här mannen var envisare än alla andra. Han ville inte gå fastän jag sa att det var fullt. Han bara måste ha ett rum sa han. Hans fru väntade barn och babyn kunde komma vilken minut som helst. Typiska överdrifter. Fast hon såg bra tjock ut. Det var den största mage jag sett på en tant. Ja, tant var ju fel. Hon såg inte ut att vara så mycket äldre än vad jag är. Och jag skall ju snart fylla tolv år. Där stod dom på trappen och mannen krävde att jag skulle gå och hämta min pappa. Som om det skulle finnas rum bara för att pappa kom ut.

Pappa och Josef, så tror jag han hette, stod och pratade länge, länge. Men också pappa sa att det inte fanns det allra minsta rum ledigt. Det enda han överhuvudtaget kunde erbjuda Josef och hans fru var stallet.

Kan ni tänka er stallet, bo i stallet bland åsnorna och kon? Inte trodde jag att någon skulle vilja bo där frivilligt. Men Josef sa, att det blir bra, bara vi får tak över huvudet och slipper sova under bar himmel.

Så jag fick gå ut till stallet, ta ut åsnorna och kon, sa att Josef och Maria, hans fru skulle få plats. Bara för att pappa inte kunde säga nej till den där envise Josef så får jag gå och vakta djuren i natt. Det har jag inte någon lust med.

Nyss kom Josef farande ut ur stallet och sprang bort till värdshuset och började banka på dörren. Jag sa till honom att mamma och pappa redan låg och sov och inte fick störas. Han pratade om att barnet som Maria hade i magen hade börjat födas. Han bara måste ha vatten. ”Du får gå inte och hämta varmt vatten”, sa han till mig. Jag sa att pappa hade sagt till mig att jag inte får lämna djuren utom synhåll. ”Jag vaktar dom bara du går in efter varmt vatten”, sa han. Jag lovade att hämta vatten. Bara Josef såg efter djuren ordentligt.

När jag kom ut igen med det varma vattnet, så fanns inte Josef där. Som tur var så låg åsnorna och kon där jag hade lämnat dem. Jag gick in i stallet och där fanns Josef. Han sa att barnet hade börjat komma.

Han tog ifrån mig vattenkrukan och sedan körde han ut mig i natten. Han sa inte ens TACK. Bara körde ut mig. Typiskt vuxna. Dom skall bara bestämma och bestämma.

Efter någon timme kom Josef ut till mig. Han sa att barnet var fött. Maria hade fått en pojke berättade han. Jag sa att det visste jag redan. Inte att Maria fått en pojke så klart, men att barnet hade kommit. Man är väl inte döv heller! Så som barnet skrek kunde man tro att det skulle väcka hela kvarteret. Josef frågade om jag ville gå och titta på hans nyfödde pojke. En pojke tänkte jag: min katt fick fem ungar för två dagar se´n. och så kommer Josef och pratar om ett barn, en pojke!! Jag sa ändå, att det kan jag väl. Så jag gick in i stallet.

Först såg jag bara Maria, som låg på golvet. Dom hade lagt ut lite hö på golvet och ovanpå höet hade Josef lagt sin mantel. Barnet såg jag först inte. Men så såg jag det. Dom hade lagt barnet i krubban av alla platser. Krubban, där jag brukar lägga höet till åsnorna och kon . Dom hade slängt bort allt gammalt hö och lagt dit nytt. Sedan hade de lagt det nyfödda barnet i krubban, inlindat i Marias stora sjal. Där låg pojken och sov, mitt i krubban. Tur att åsnorna och kon inte var kvar inne i stallet. Va´ förvånade de skulle bli om dom såg en liten pojke mitt i maten.

Medan jag stod där och tittade på pojken berättade Maria att pojken skulle heta Jesus. Då hörde jag plötsligt en massa väsen ute på gården. Det lät som en hel fårhjord plötsligt fanns på vår gård.

Jag sprang ut och snavade på ett litet lamm. Hela gården var full av får och lamm. Det fanns också ett par herdar som frågade mig var den nyfödde Messias fanns, den Messias som prästerna pratade om som skulle komma och rädda vårt folk. Jag trodde att dom bar tokiga eller fulla, eller båda delarna. Varför skulle den efterlängtade Messias finnas på vår gård I Betlehem? Knäppskallar!!

Då berättade herdarna att dom som vanligt varit ute på den stora ängen utanför staden och vaktat fåren. Plötsligt hade det blivit ljust på himlen, så ljust att dom trodde att det brann på ängen. Men det var en annan sorts ljus, berättade dom. Plötsligt hade ljuset fått formen av människor, de trodde dom i alla fall. Det var svårt att se tydligt eftersom ljuset var så starkt.

Herdarna berättade att ur ljuset hade de hört en röst som sa, att de inte skulle vara rädda. Rösten sa att de hade kommit med ett glädjemeddelande; att en frälsare, Messias, Herren, hade fötts åt det judiska folket i Davids stad, som ju är Betlehem. Som tecken på att detta var sant så skulle dom finna ett nyfött barn som låg lindat i en krubba.

När jag sa att det fanns en nyfödd pojke i stallet som låg i åsnornas krubba sprang dom ifrån mig och in i stallet för att titta på barnet. Efter en stund kom dom ut igen. Jag har aldrig sett så glada herdar någon gång. Dom skrattade och pratade i munnen på varandra och så sprang dom ut på stan. Dom hade goda och glada nyheter att berätta sa dom. Fåren och alla de små lammen lämnade de här på gården. Så nu har jag 100 får och lamm att ta reda på, förutom våra åsnor och kon. Hoppas dom snart kommer tillbaka. Skulle fåren vakna innan herdarna kommer tillbaka kan jag aldrig hålla dem lugna. Mig känner inte fåren. Dom lyder bara sina herdar.

Plötsligt hörde jag buller ute på gatan. Skönt, tänkte jag. Nu kommer herdarna tillbaka för att hämta sina får. Vilken tur att fåren sovit hela tiden, att inget av lammen hade sprungit bort. För då hade jag säkert fått skulden, trots att jag inte hade bett att få vakta deras får.

Men tror ni att det var herdarna som hade kommit tillbaka. Inte heller. In på gården kommer det en hel rad med kameler. Kameler på vår gård!! Det är bara handelsmän och fina, rika människor som har råd med kameler. Sådana människor brukar aldrig ta in på vårt värdshus. Dom brukar gå till Betlehems finaste värdshus.

Plötsligt var hela gården full av människor. Fina, rika människor och så en massa tjänare som skötte om kamelerna. En av de rika männen, kanske var de kungar från ett annat land, frågade mig var judarnas nyfödde kung finns.

”Ja, inte finns han här i Betlehem i alla fall”, svarade jag. Res till Jerusalem och fråga kung Herodes. Han om någon borde veta var den nyfödda judakungen finns. Här hos oss finns han i alla fall inte. Här finns bara en liten nyfödd pojke som ligger ute i stallet. Och han är ingen kung, det är något som är säkert.

Dom fina männen, dom sa att dom var stjärntydare, vad nu det betyder, berättade att dom redan hade varit i Jerusalem och frågat efter den nyfödda judakungen. Herodes visste inte något om en nyfödd kung, men han bad oss ta reda på allt vi kunde om denna nyfödda kung. Herodes sa till oss att han också ville komma och hylla den nye kungen.

Jag frågade stjärntydarna varför dom kommit hit och då berättade dom något konstigt om att dom hade följt en ny stjärna som hade dykt upp på himlen för flera veckor sedan. Ny stjärna, vilket snack tänkte jag, hur kan man se att det finns nya stjärnor på himlen? Men innan jag hann fråga dom sa stjärntydarna att dom ville se den nyfödde pojken.

Jag visade dom vägen in i stallet och när dom fick se barnet, Josef och Maria började dom prata med varandra på ett språk som jag inte förstod. Dom sa tydligen något till tjänarna som försvann ut och började rota i kamelernas packväskor. Sedan kom tjänarna in med en massa paket som de gav till stjärntydarna.

Sedan hände något konstigt. Dom fina, rika männen la sig påknå i dyngan på stallgolvet. Dom blev jättesmutsiga. Jag skulle få skäll av mamma om jag gjorde något sådant. Sedan lämnade stjärntydarna över sina paket till Josef och Maria. När Maria öppnade paketen såg jag att det var en massa guldsaker, fina, dyrbara kryddor och flaskor med något som luktade, parfym tror jag att det var i flaskorna. I alla fall något som tjejer tycker om. Jag tyckte inte om lukten. Det stack i näsan.

Sedan gick dom ut på gården igen och satte sig upp på kamelerna. Vart dom skulle nu sa dom inte.

För en liten stund sedan var herdarna här igen. Dom berättade att dom talat om för alla människor dom mött att dom sett Messias, den som Gud skulle skicka för att hjälpa oss mot romarna. Sedan tog dom sina får och lamm och försvann ut på den stora ängen igen. Jag hörde dom jättelänge, fåren och lammen. Dom tyckte inte om att bli väckta ytterligare en gång under natten.

Nu ljusnar det snart och då vaknar mamma och pappa. Gosse, vilken historia jag skall berätta för dom. Dom kommer säkert att tycka att det var synd att dom sovit hela natten och gått miste om allt spännande. Hoppas bara att dom tror på mig. Så att dom inte tror att jag luras. Ja, vad dum jag är: Maria och Josef kan ju tala om för mamma och pappa att allt som jag berättat är sant.

Alt skjedde slik som det forut var sagt,

Han kom fra den himmelske hall.

De fant ikke rom iblant luksus og prakt,

men måtte ta plass i en stall.

Han ble ikke født i en silkekledd seng,

Ingen lege sto klar i givakt.

Hans leie ble laget av høy fra en eng,

men kjærlig deri ble han lagt.

Han søkte ei ære hos stormann og drott.

Han kom for å frelse de små.

Han ville ei bo i et kongelig slott,

men blant hvermannsen han ville gå.

Han kom fra Guds himmel, Hans gjerning var klar,

å leve som menneske på jord.

Til tiden var moden og voksen Han var,

og forkynte for alle Guds ord.

Hans tale var sannhet, men folket ble støtt.

De nektet å tilbe Guds sønn.

Han sa han var konge, og folket så rødt.

Han måtte ta synderes lønn.

Han kom ifra lyset, men mørke Han så,

da dødstrett på korset Han hang.

Men trøstet av visshet, han tenkte da på

evangeliet i englenes sang.

De sang ære være til Himmelens Gud,

og fred over liten og stor.

En konge er kommet, er vårt glade bud.

Han er Frelser for hele vår jord.

Han kom for å lide, og dø på et tre.

Og seier for alle Han vant.

Han ofret sitt liv for å ta det igjen.

Og jeg har fått se; Det er sant!

Heidi Arneson Burgén

Kjærligheten har håpet i seg,
derfor er den grønn.

Kjærligheten er rød som blod,
Han døde for meg, Guds Sønn.

Himmelen er kjærlighetens havn,
derfor er den blå.

Kjærligheten varmer som solen,
derfor er den gul også.

Kjærligheten er purpurrød,
som kappen Jesus fikk.

Kjærligheten er grå som klippen,
som alltid var med der de gikk.

Kjærligheten er sort og hvit,
for Han gjorde natt til dag.

Alt Han har skapt av kjærlighet,
har farger av mange slag.
(Bare en lek med farger)

Heidi Arneson Burgén

Påskedag 2010

Dine hender er fulle av blomster.
Hvem var det du tenkte og gi dem til?
Mine blomster var plukket til Jesus.
Graven fant jeg tom. Han var ikke der.
Halleluja, halleluja,
halleluja, halleluja.

Dine lepper er fulle av sanger.
Hvorfor denne glede, hvor kom den fra?
Fra den grav der hans legeme hvilte -
han stod opp, og verden ble fylt med sang.
Halleluja, halleluja,
Halleluja, halleluja.

Dine øyne er fulle av glede.
Si hva har de sett for å få slik glans?
De har sett Herren Jesus! Han lever!
Han gir livet mening og lys hver dag.
Halleluja, halleluja,
halleluja, halleluja.

Nei, det trengs ingen blomster til graven!
Jesus, du stod opp og du bor blant oss!
Våre øyne er til for å se deg.
Hendene er til for å tjene deg.
Halleluja, halleluja,
halleluja, halleluja.

Giombini, Ellingsen

Salmer og Sanger nr 142

Langfredag 2010

Jeg skulle ønske jeg hadde ett speil her
som ikke viste meg som den jeg er,
men som den jeg skulle ønske jeg var,
så kunne jeg gå i mine egne fotefar.

Jeg skulle ønske jeg hadde ett speil her
som ikke viste meg som den jeg er,
men vist meg slik de andre ser meg ,
så kunne jeg gå i de forventningenes vei.

Jeg skulle ønske jeg hadde ett speil her
som ikke viste meg som den jeg er,
men som den andre ønsker jeg skulle være,
så kunne jeg deres drømmer få bære.

Jeg skulle ønske jeg hadde ett speil her
som ikke viste meg som den jeg er,
men som den Gud skapte meg til
så kunne jeg i speilet se Guds smil.

Jeg skulle ønske jeg hadde ett speil her
som viste meg den jeg likevel er,
og så er det nettopp det jeg har.
Ett speil som viser meg mitt hjertes svar.

Speilet finnes i de jeg finner rundt meg her,
de viser meg hvem jeg er.
De viser meg hvem jeg ønsker å være
og hva jeg av livet har å lære.
(Aud Mari Gunnes 2010)

La meg være som et barn
som du tar hånd om.

La meg slippe tyngden av de ting
jeg ikke klarer å gjøre noe med.

La meg hvile trygt i dine armer, 
kjenne varmen i ly for stormen der ute. 

La meg vite at jeg er elsket uansett,
fordi du er min far.
Heidi

Ditt nærvær er en gave til verden.
Du er unik og det finnes bare en av deg.
Ditt liv blir hva du gjør det til.
Ta en dag av gangen.